emmasfibromyalgi.blogg.se

 

Gårdagen började bra, jag var pigg och hade den här härliga "jag-kan-äntligen-gå-till-jobbet"-känslan. Men lika snabbt som jag kände den känslan, lika snabbt kom fibrosmärtan på jobbet. Det känns som att kroppen har tagit all kraft åt att få mig frisk, mota bort febern och det halsonda och då slår fibron till när då kroppen är svag så igår hade jag en vidrig smärta i benen och orkade knappt resa mig från kontorsstolen. Den smärtan är så olidlig och så frustrerande. Jag hade planer på att åka till centrum efter jobbet och hämta ut mitt efterlängtade paket och fixa lite annat nödvändigt innan jag skulle åka och klippa mig, men jag fick blåsa av dem planerna och be om hjälp för skjuts till Mia, min frisör, just för att jag inte orkade röra mig mer än vad jag var tvungen till att göra. Jag kände verkligen en sådan orättvisa igår, varför kan man inte få bli frisk när man blir frisk från förkylning? Varför måste då fibron slå till och se sig överlägsen och rent ut sagt jävlas med en? Nej, igår var ingen bra dag. Dock var det skönt att jag hade min frisörtid inbokad, så jag verkligen njöt när jag satt hos Mia och blev fin. Vi gjorde en inpackning och sedan klippte hon bara topparna i stort sett och plattade håret, jättefint blev det och jag är så nöjd. När jag var på väg hem så försökte jag tänka bort allt det jobbiga, bara stänga av och när Erik kom hem så ville jag egentligen bara slänga mig i hans famn och störtgrina, men jag gjorde inte det utan jag tänkte att om jag inte tar upp något av det jobbiga så kan vi låtsas om att det inte existerar (vi hade pratat under dagen så han visste ju om att jag inte mådde bra), det kändes som att vi bara hade en otalad överrenskommelse att inte tala om det jobbiga utan fokusera på det som är bra. Jag tände en massa ljus och så satte vi oss i soffan och pratade igenom allting som händer och det kändes så bra. Båda sa det efteråt att den här kvällen verkligen behövdes. Vi brukar normalt sätta på tvn det första vi gör när vi kommer hem (där är väl iocförsig jag den största boven) och när vi äter middag så är våra ansikten mer åt tvns håll än åt varandras, men igår så gjorde vi inte det utan bara njöt av sällskapet, väldigt, väldigt behövligt. Men idag så är jag hemma, både jag och pappa tyckte att det var lika bra, hellre att jag blir helt frisk från förkylning och fibrosmärtor och är 100% back on track på måndag än att pinas och ta sig igenom någonting som bara gör saken värre. Så nu är min plan att bara dricka kaffe, kolla på nyhetsmorgon och bara andas, så får vi se vart denna dag tar vägen. Började läsa första Läckbergboken igår, "Isprinsessan", har bara kommit ca 30 sidor men jag är redan hooked. Funderar på att göra en egen kategori med alla böcker jag läser, vad tror ni om det?