Mysdag i Väla
tulpaner, glitter och nya vänner
älskade tulpaner
God förmiddag på er! Det var så fint ljus utifrån igår på eftermiddagen så jag var bara tvungen att ta några bilder på tulpanerna som pryder vardagsrummet, älskar färgerna.
Idag är det rätt okej med mig, är trött och lite orkeslös men det hör ju till vanligheterna. Så annars är det jättebra :) Tonny är ledig och det kan inte bli bättre då. Jag har spenderat morgonen i soffan som jag gjort de senaste morgarna, så himla skönt. Vi har inte inlämning i skolan för ens den 10e mars, så jag har tagit några dagar välförtjänt vila, det får man bara inte glömma! Hela eftermiddagen igår, i princip, så satt jag och i soffan och tittade på Vänner. Älskar verkligen den serien. Jag var ju och gjorde naglarna och jag är väl sådär nöjd, jag är en väldigt kinkig kund och det tar lång tid innan jag vänjer mig ;) Men det är nog sista gången jag gör franskt, på länge iallafall. Jag kommer ihåg att jag tänkte sist jag hade det att jag inte skulle göra det då jag inte blev nöjd, men så tänkte jag igår att äsch, det är fräscht och neutralt efter allt glitter. Att man aldrig lär sig att lyssna på sig själv? ;) Men då vet jag det.
Idag ska vi till Siv och Tommy på fika på eftermiddagen och innan dess ska jag bara vila och ta det lugnt. Hur mår ni där ute? Och jag vill bara tacka er alla som hör av sig till mig, framförallt på instagram, och skriver och tackar för nya taggen #starkmedfibro, och som väljer att dela med sig av sina erfarenheter. Trots att jag inte känner er så känns det som att jag vunnit flera många nya kära vänner. Kram på er ♥
vårkänslorna är här!
vårkänslor!
Som jag flög fram igår när jag var ute och gick på eftermiddagen. Solen sken, jag träffade på ett par blommor som drog åt sig allt solljus dom kunde och marken var bar och folk ute bara njöt av vädret. Så himla underbart. Jag verkligen älskar våren, jag har så många härliga minnen från våren och inte minst så träffades ju jag och Tonny på senvåren.
Idag så ska jag iväg och fixa mina naglar, vilket ska bli riktigt skönt då dom växer som ogräs! Blir faktiskt en annorlunda form på dom idag och så blir det nog vanlig fransk, om jag inte hittar något fint glitter. Jag är en sådan person som bestämmer mig in i det sista när det kommer till sådant. Jag kan ha en bombsäker tanke när jag går hemifrån och sen när jag väl sätter mig där och ser alla fina glitterfärger så ändrar jag mig, men jag tror det blir franskt. Vi får se sen helt enkelt om spontaniteten vann idag igen ;)
Nu ska jag gå och sätta mig i soffan en stund igen innan jag ska göra mig i ordning. Så hörs vi lite mer senare, kram på er ♥
egentid och möte
gofika hos svärmor och svärfar i lördags
Hej på er och goder afton! Jag har haft en lugn dag själv idag, som jag alltid brukar ha dagen efter en deadline, egentligen rätt så omedvetet men det händer varje gång. Dock började jag faktiskt dagen med att springa upp och ner till tvättstugan, men efter det så har jag ätit lunch (tack svärmor för underbara rester!) och även tagit en väldigt uppfriskande promenad in till bibblan och byn. Så otroligt vackert och härligt väder vi haft här idag, det bara spritter av lycka inom mig när jag känner att våren är på väg. Helt fantastiskt.
Just nu sitter jag och väntar på att min blivande man ska komma hem, dock ska han iväg på kommunmöte nu ikväll också så varje minut jag får med honom innan han ska iväg är så dyrbar, men det bästa jag vet är att han kommer hem och vi får gå och lägga oss tillsammans. Det är lite lustigt för precis när vi började prata och vi hade pratat med varandra i telefon och allting så var han iväg på ett sådant här möte och jag trodde att vi inte skulle höras av mer via sms då när han var där, men i varje paus dom hade så skickade han ett sms, sen när han gick hem så skickade han också och skrev att han önskade att jag var där hemma när han kom hem. Ni kan ju gissa om mitt hjärta tog ett extra skutt när jag läste det? Ja ni, kärlek kärlek kärlek. Den bara spirar och gror. Nu ska jag gå och fortsätta med middagen, vi hörs imorgon igen och då ska jag visa er ett härligt vårtecken! Kram
nystädat, mumsmat och snart är bröllopet
Bilder från gårdagen
God morgon på er mina solstrålar! Hur är det idag? Här är det bra, är rätt så trött och sliten dock men det är ju som det är. Jag sitter förtillfället vid ett nystädat "kontors"bord. Jag har nämligen en uppsats som ska vara inne idag och då behöver jag nystädat och fint för att kunna fokusera. Det är ju hockey idag med och vi ska äta tacos då(!!) så det hade varit väldigt fint om jag hunnit så långt så jag kan kolla på matchen utan att känna stress, men det ska nog inte vara några problem. Först ska vi bara få i oss lite frukost, sen är jag good to go.
Gårdagen var precis lika mysig som alltid hos Siv och Tommy och jag tycker synd om er som bara får titta på den himmelska maten och inte få ta del av den. Den här kycklingrätten som Siv gör är så otroligt god, namnamnam! Efter det blev det fika, men dom bilderna tänkte jag visa sen för annars kanske jag suktar er alldeles för mycket en söndagsmorgon som denna.
Annars då. Jodå, saker och ting händer hela tiden och vi är mitt uppe i bröllopsplanering och annat, känns jättebra att vi fått ut inbjudningarna och att folk redan har börjat boka flyg och hotell. Vi har en bröllopsblogg där vi skriver upp saker man kan tänka på och smidiga sätt att ta sig ner hit, för min sida av släkten, och annat som kan vara bra att veta. Men den bloggen är lösenordsskyddad så bara våra gäster kan se. Det känns helt otroligt, tiden går så fort och imorgon är det bara tre månader tills vi står där! Hjälp. Tiden bara springer förbi. Men som vi längtar, åh... Om ni bara visste.
njuta och födelsedagsfirande
kvällsmålet igår
Hej på er! Förlåt för att det inte kom upp något inlägg igår. Jag hade fullt upp med att bara njuta av Bobbos ledighet och annat :) Siv och Tommy kom förbi en stund på en kopp kaffe och te, så himla mysigt!
Planerna idag är att göra oss i ordning och gå in till byn på ett litet ärende, sen ska vi åka till Siv och Tommy för att fira Tommy som fyllde år för två veckor sedan :) ♥ Ska bli jättemysigt och så får vi äntligen träffa de små vovvarna igen. Men nu ska jag sätta mig och titta lite på datorn innan jag ska lägga mig i soffan en stund igen, vi hörs sen och kram på er ♥
Slå undan det logiska och lyssna på dina känslor.
gårdagens mellis
God morgon alla kära där ute! Sitter just nu och läser lite bloggar innan jag ska börja dagens plugg.
Har egentligen inte så jättemycket att säga just nu, fast samtidigt känns det som att jag bara behöver vräka ur mig massa saker. Det är en riktigt jobbig känsla tycker jag och jag tampades ofta med den förut, för några år sedan. Någonting som ni kanske inte vet så mycket om är att jag förut brukade skriva, oerhört mycket. Varje dag så blev det nya alster och jag skrev om allting. Redan när jag var tolv-tretton år började jag skriva dikter på engelska och jag brukade läsa upp dom för mina föräldrar. Jag var väldigt tidig med att observera folk, observera händelser som skedde överallt och ingenstans. Jag kunde skriva analyser om moln som jag sett på en promenad, jag kunde skriva om änglar och människor jag saknade, jag har även skrivit om en uteliggare som jag såg på en tunnelbana en gång. Att skriva var mitt sätt att få ur mig känslor och tankar och det var enbart då jag verkligen kunde komma underfund med vad jag kände och det var enbart då jag kunde känna mig tömd efteråt. Att bara tänka gick inte för hur mycket jag än tänkte så gick allting bara runt och jag kom aldrig fram till någonting, att tänka gjorde det bara värre och jag kunde ibland känna att jag var instängd i mina egna tankar och jag kom aldrig ut eller fram till någonting.
Alltid när jag skriver så måste jag ha musik i öronen, det går inte att bara ha på den i bakgrunden utan jag måste ha hörlurar på mig. Det är ungefär som att hörlurarna kapslar in mina tankar och låter dom stanna kvar tills jag sorterat ut dom och låtit dom komma ner på pappret.
Jag kan ibland känna mig känslomässigt avstängd och hjärnan är bara blank, jag kommer ingenvart och jag vet inte riktigt vad som orsakar detta. Då måste jag börja skriva, annars kan jag stanna i det måendet i flera dagar och folk runt omkring mig förstår ingenting. Jag kan bli väldigt introvert stundtals och det är väldigt svårt att tackla när jag vet om att jag måste vara det för att sedan slå mig ur dess grepp och bli extrovert igen och social, ännu värre är det när man vill tillfredställa folk i sin omgivning och vara den som ser och hör, alltid och allting. Det är även en ganska stor chock för många när dom märker den sidan av mig, då jag allt som oftast är väldigt glad och uttåtriktad, social och nära till skratt. Men jag vet om att jag måste ha den där introverta sidan av mig och inte trycka undan den för att kunna vara mitt glada och sociala jag sen.
Jag vet egentligen inte vad jag ville komma med det här, men det är ju uppenbart att jag behövde skriva av mig lite om det, för jag sitter just nu med hörlurarna i öronen och musik strömmar ur dom och jag har precis skrivit om just den sidan som jag brukar låta skriva av sig i dessa lägen egentligen.
Men det jag tror att jag vill komma fram till med det här är att vi måste låta oss själva må som vi gör, att lyssna på kroppen och knoppen i alla lägen, för ingen mår bra utav att tränga undan känslor och tankar och det kan oftast istället leda till att man blir oense med de personerna som står en närmast om man inte lyssnar på detta och gör just det som jag gör just nu, låter mina tankar och känslor styra och inte tänka så rationellt som att jag exempelvis hade lovat mig själv att börja plugga för en kvart sen. För jag vet att jag inte hade kunnat fokusera om jag inte gjort just det jag gör nu. Så lär er att lyssna på era känslor och låt era rationella och logiska tankar vika hädan ibland för bara en stund. Man mår så mycket bättre då efteråt.
Kram på er, nu ska min logiska och rationella hjärna ta över och plugget ska få min uppmärksamhet.
Avslöjandet - Fibroförbundet kommer skriva...
en glaad Emma!
Och nu till den lilla överraskningen! Jag har fått veta att Fibromyalgi förbundet kommer att skriva om min idé #starkmedfibro #strongwithfibro både i nästa FibromyalgiNytt, som kommer i juni, på hemsidan och på deras facebook-sida! Det känns såklart så himla roligt och jag tror inte jag smält det än. De frågade även om jag ville skriva för "Ung med Fibromyalgi" i det numret för att berätta lite mer om min tanke kring det. Jag har ju skrivit för den sidan två gånger tidigare men det här känns ju lite roligare. Det är redan flera stycken som använder taggen på instagram och det gör mig så himlahimla glad. Jag önskar att vi alla med fibro känner oss starka och tackar oss själva för att vi tar oss igenom varje dag. Vi är så jäkla starka tillsammans! Kram på er, nu kallar middagen! ♥
fotmassage och klamparna
min fullt koncentrerade goding
Vi hade en sådan mysig kväll igår. Efter vi hade ätit och plockat undan så la jag upp benen på Bobbos och helt plötsligt så börjar han knåda dom försiktigt, min prins. Finns ingen finare, snyggare eller goare. Jag var verkligen helt mör igår, framförallt på kvällen. Jag känner väl ungefär samma idag med, men det är ju som det är.
Som jag sa igår så är det plugg för hela slanten idag, så jag ska precis gå in på skolportalen och kolla upp vad som ska göras, sen ska jag nog sätta mig i soffan med böckerna och läsa. Jag vill ju inte missa herrarnas storslalom som pågår nu heller, så det får nog vara på i bakgrunden. För övrigt så har jag faktiskt rätt svårt att ha knäppt tyst hemma, eller ja, det går ju och ibland är det väldigt skönt, men det finns vissa stunder då det nästan kryper i kroppen av tanken att det inte är något ljud överhuvudtaget. Ja, förutom våra big feet till grannar som klampar på ovanför oss så man tror dom faktiskt driver med en ibland.
Senare idag kommer min lilla roliga överraskning. Kramar på er ♥
ny beställning och avslöjande
bilder lånade från members.com
God kväll på er mina godingar. Idag unnade jag mig lite saker, nämligen dessa ovan. Jackan har jag kikat på rätt länge men inte vågat beställa den just på grund av färgen, men någonting säger mig att den kommer vara jättesnygg, älskar ju grönt! Hoppas bara det är den gröna på bilden och kanske lite mer till det khakiga-hållet. Ska bli spännande iallafall och oavsett så går det ju alltid att returnera om jag inte är nöjd. Den gråa föll jag pladask för när jag såg den, älskar vingarkänslan i den. Ni som känner mig privat (och säkert även mig väl här på bloggen) vet att jag älskar änglavingar och att jag till och med har ett par på ryggen i form av min finaste och första tatuering. Just nu så håller vi på att laga mat och sen blir det serier och middag i soffan och bara massa mys. Har mått halvbra idag igen, känner mig så konstigt nollställd bara och allmänt underlig, ont i kroppen och bara svag.. Tror jag kommer sova lite längre imorgon och sedan ta en lugn morgon i soffan innan jag ska börja plugga. En promenad får det nog bli senare på dagen istället när det är ljust och härligt ute. Nu måste jag gå och titta till maten! Imorgon ska jag berätta en rolig grej för er, kram ♥
Fahlmans, kaosplugg och frågor?
Från min, mammas och Sivs fika i Helsingborg
Jag kan säga som så att jag hade inte tackat nej till den här fikan just nu. Så mysigt vi hade! Dock blev vi chockade när killarna trampade in efter en väldigt snabb frackprovning så vi satt där som tre fån när vi såg dom. Vi hade ju precis kommit igång med bröllopsplaneringspratet ;) Så himla mysigt fik och det var fullproppat med folk.
Men istället så sitter jag här och fryser, ska hoppa in i en dusch nu tänkte jag och försöka väcka kroppen till liv. Igår eftermiddag hade jag så otroligt ont i hela kroppen och hade noll kraft what so ever. Morgonens plugg + lite annan orolighet tog slut på mina krafter. Men jag blev klar! Så himla skönt men gud vilken stress det var. Jag brukar aldrig vara så där ute i sista minuten och till och med Tonny var förvånad, men helgen som var var bara otroligt nollställd, det gick bara inte att ta tag i skolan. Jag känner ju mig själv och fibron så bra så då måste jag bara lyssna på det, för annars blir det bara bakslag och så får man massa skit för det efteråt om jag strider mot det. Den här veckan är fullproppad med plugg. Det känns dock som jag säger det hela tiden, men den här veckan har jag uppgifter i både Bokhistorian och Historian som ska vara inne, så det är lite extra extra. Jag får försöka att ta det i den takt jag kan, för nog är jag sliten alltid. Skulle nog helst av allt bara vilja lägga mig under en filt i soffan och kolla OS, men det går inte.
Jag kom på en sak. Jag har märkt att det är flertalet nya som klickat sig in här på sistonde, vilket gör mig superglad! Men då tänkte jag också på att ni nya kanske vill veta lite mer? Och ni "gamla" kanske också? Vad tror ni om en frågestund? Är det någonting som är utav intresse? :)
Nu ska jag hoppa in i duschen och sen koka lite kaffe, för det kan vi ju inte vara utan! Kram på er ♥
deadline-press och andningsrubbningar
precis nu.
Ooh, sitter och är lite burrig efter vår morgonpromenad. Jag hinner dock inte in i duschen (fresh-points, I know) för ens jag är klar med min uppgift som det är deadline på vid tolv, alltså om några timmar. Igår hade jag en sådan otrolig seg-dag. Jag brukar inte ha några problem med att sätta mig och bita i plugget när jag vet om att jag inte har så värst mycket tid, men igår så gick det bara inte. Jag läste en del på dagen men jag hade verkligen ingen lust eller ork att sätta mig ordentligt och köra. Däremot läste jag lite på kvällen efter vi ätit, innan ögonen stod i kors och jag typ däckade på Bobbos arm här bredvid, inte en helt ovanlig syn om kvällarna måste jag säga. Men nu så!
Någonting jag inte skrivit så mycket om här är min otroligt okvalitativa sömn nu sen några veckor tillbaka. Det är någonting som jag är oerhört känslig med, då jag har en historia med ångestladdad sömn som var en del i min utmattningsdepression, så jag är lite halvnojjig med just den delen. Men den här gången så handlar det om min andning. Jag har ju andningsrubbningar, som har med fibron att göra, och detta relaterar jag främst till stress. Men de senaste veckorna så har Tonny väckt mig flertalet gånger om nätterna för att det låter som att jag knappt får luft. Det är inte att jag snarkar eller så, utan att det låter otroligt ansträngt när jag andas. Jag har lite småproblem med mina bihålor som vägrar ge med sig, men jag har inga problem på dagarna att andas genom näsan, bara när jag ligger ner och ska sova. Det är ju oerhört frustrerande både för mig och för Tonny och det blir ju en stress för mig att jag väcker honom när han ska upp tidigt till jobbet och så vidare. Jag sover med dubbla kuddar och allting, men vi tror att vi har hittat ett samband och det är att det blir så när jag ligger på sidan (vilket jag älskar att göra när jag sover). Det känns liksom som att mina lungor pressas ihop... Jag ska ringa doktorn nu när jag får tid, för jag hade astma som liten så jag vill kolla upp det ordentligt + att det är otroligt påfrestande, framförallt när vi fibrosar redan har en okvalitativ sömn till att börja med.
Nej, nu kan jag inte babbla mer, nu måste jag sätta igång och plugga. Vi hörs mer senare och wish me luck! Kram ♥
Underbar respons och träningskläder
Nya träningskläder! Äntligen ♥
Åh jisses... Sicken respons jag fått på mitt morgoninlägg, både här, på facebook och på instagram. Blir så otroligt glad och varm i hela kroppen när jag får så fina ord från er, om ni bara visste! Om jag kunde så skulle jag kramat om er alla. Blir verkligen så glad och rörd, så tack så oerhört mycket ♥!!
Som jag lovade igår så skulle det komma upp lite nytt idag och här är det. När vi var uppe i Stockholm så var jag så sugen på att gå ner till centrum för att kika efter nya träningskläder. Allt som jag har är för stort och jag har inte haft tillräckligt i börsen för att kunna shoppa nytt, det har varit annat som behövts större prioritering. Men nu så! Så jag kom hem med en mycket efterlängtad sport-bh, ett linne som är superskönt och sedan klickade jag faktiskt hem tightsen när vi kom hem efter rundan. Tightsen är lite tjockare än vanliga tights, så nu behöver jag inte ha mina överdragsbrallor på mig när vi ska gå ut, väldigt skönt. Toppen och linnet orkade jag inte prova i butiken så jag gjorde det när jag kom hem och båda satt så himla bra, är helt överraskad när det kommer till bhn, så bra stöd. Jag kan dock tänka mig att den kan vara lite för bra dom dagarna då allodynin kickar in, men då har jag mina andra som jag kan använda.
Nu ska jag fortsätta plugga, det är tradigt men det måste gå. Vi hörs sen och en stor kram till er alla ♥
#starkmedfibro / #strongwithfibro
På resans gång, faktiskt under det skeedet då jag precis blivit friskförklarad från min djupa utmattningsdepression så började jag kämpa för att få min fibromyalgidiagnos. Precis när jag sett ljuset i tunneln ett tag så började ett till krig som jag skulle utkämpa. Trots min friskförklaring så fick jag otaliga besked om att det bara var min depression som ställde till det. Det hade jag fått höra i nästan ett och ett halvt år vid det tillfället och jag kunde lika gärna ge upp. Men det jag lärt mig under min resa är att ingen kan utkämpa en inre strid med sig själv, förutom den personen som har den inre striden, du själv. Ett år senare så fick jag beskedet jag väntat och kämpat för så länge, jag fick min diagnos. Jag fick otaligt med hjälp av min mamma och av min familj och alla vänner runt omkring, men i slutändan var det Jag som bestämde, som kämpade och orkade, för det kan faktiskt ingen annan göra åt en. Men allt stöd hjälpte mig en otrolig bit på vägen.
När jag fick min diagnos så höll jag på med min baristautbildning och på vägen hem från den sent på kvällen så grät jag. Jag grät av lycka, utmattning och frid. Äntligen hade jag fått det jag kämpat för och förmodligen det som varit en bov i hela dramat sedan väldigt länge, utan min vetskap.
Från och med den dagen så ingick jag en pakt med mig själv, att aldrig ge upp. Den veckan min älskade mormor gick bort så var det ett ordspråk i min kalender som löd: "Det är alltid för tidigt att ge upp" och det ordspråket kom att följa efter mig på flera olika sätt. Några veckor efter jag fått min diagnos beslöt jag mig för att tatuera in det ordspråket och med min mormors signatur under, "kram mormor". Mormor är min förebild, för hon gav aldrig upp och hon kämpade in i det sista och det är det jag ser framför mig och tänker de dagar då jag inte mår bra och jag känner för att bara lägga mig i sängen och aldrig kliva upp. Som tur är så är dessa dagar väldigt få, just för jag har min inre styrka. Men den har inte kommit över en dag.
Jag kan säga att jag är väldigt stolt över mig själv, att jag orkar, att jag kämpar och att jag inte ger upp.
De senaste månaderna har jag tänkt väldigt mycket på min inre styrka, på min vilja och min motivation. Jag har velat lägga upp fler bilder på mig själv där jag står redo för min morgonpowerwalk, eller när jag står och tränar mitt i vardagsrummet, men med rädsla för att verka "för mer" så har jag inte gjort det alla gånger jag önskat. Allt för att jag är rädd för vad andra ska tänka och tycka. Kanske till och med att folk ska tänka att jag inte har fibro, med tanke på hur mycket jag är ute och går och står i. En mycket löjlig och farlig tanke, för med den tanken så förminskar jag mig själv och alla oss andra som verkligen orkar.
Jag är så stolt över alla som orkar igenom dagarna. Alla som går upp och går till jobbet men också alla som orkar vakna om morgnarna. Alla som är vid medvetande varje morgon, alla som vaknar upp och tar sig genom dagen på sitt sätt.
Igår så kom jag på en sak när jag var ute och gick och jag har nu bestämt mig för att slå slag i saken. Jag tänker börja använda två nya "hashtaggar" på Instagram, där jag märkt att jag fått mer respons när jag börjat använda sådana taggar som #fibrofighter och #fitwithfibro. Den jag tänkt börja använda och sprida är: #starkmedfibro och #strongwithfibro.
Detta har ingenting med träning att göra, men det kan också göra det. Det jag vill med dessa taggar är att de ska spridas, man ska lägga upp bilder där man visar att man är just Stark Med Fibro. Att vi alla vaknar och tar oss igenom dagarna är så beundransvärt och jag vill bara krama om er alla som gör detta! Jag vet att vi alla utkämpar våra egna krig och att vi alla har våra egna sorters krämpor, men vi är alla så starka som tar oss igenom dagen på vårt egna sätt. Tänk att vi faktiskt vaknar upp och sedan somnar på kvällen och har levt en till dag, med allt vad det innebär med vårt kroniska tillstånd.
Jag tycker heller inte att det bara är fibrosar som kan använda den här taggen, utan folk som känner någon med fibro, som visar att man faktiskt förstår att det här tillståndet existerar och att det är på riktigt. Man kanske lägger upp en bild på sin kära vän, eller en familjemedlem som har detta och taggar just att den personen är #starkmedfibro.
Jag hoppas att ni alla orkat läsa igenom inlägget och att det här tas emot på ett bra sätt. Tillsammans ska vi sprida inspiration och motivation, glädje och styrka. Tillsammans är vi starka! ♥
Jag kommer nu också ändra mitt användarnamn på Instagram, jag heter från och med nu: emmasfibromyalgi
rosor, nytt i garderoben och tankar
de vackra rosorna jag fick av Bobbis igår
Ville bara gå in och önska er en trevlig lördagskväll. Min Bobbis ramlar nog in när som helst och då är det middag och hockeytittande som gäller. Vi hörs mer imorgon, då kommer det upp lite nytt och ska även bolla lite tankar med Tonny nu om en grej jag tänkt på. Kram på er ♥
vår alla hjärtans dag och vardagsromantik
från vårt alla hjärtans dag-firande igår
Jag har aldrig sett något så vackert och snyggt förut i mitt liv som jag gjorde igår när Tonny kom hem i sin jobbuniform med en rosbukett i handen. Jag blev så chockad och jag hade verkligen inte förväntat mig blommor, med tanke på att han hade jobbat hela dagen och kom hem precis den tiden han brukar. Så fort jag såg honom så tog hela magen ett skutt och det pirrade så otroligt. Jag blev helt generad och slog händerna på kinderna på mig själv då jag förmodligen trodde att mitt leende skulle hoppa iväg annars. Åh, om ni bara var där och såg det. Sedan hinner han knappt få av sig skorna innan han räcker fram ett paket och sedan ett till. Jag visste knappt vart jag skulle ta vägen och jag bara gick på moln efteråt. Min prins fortsätter att överraska mig med saker och ja, jag är världens lyckligaste. Inte för att jag fick saker, utan för själva ansträngningen han gjorde och att han verkligen tog sig tiden att åka och fixa allting efter han jobbat 12 h. Jag är så bortskämd och så lycklig som har universums finaste.
När han fått av sig alla yttekläder så visade jag min första lilla överraskning, vilket var att jag hade städat i ordning i datorrummet. Det har nämligen varit fullbelamrat med svarta soppsäckar och andra kassar med massa kläder som ska säljas på Tradera, så jag hade en liten raid här i går eftermiddag då jag städade undan allt och gick ner i källaren med det. Han blev jätteglad att jag gjort den kraftansamlingen och att det nu var rent och snyggt härinne. Sedan fortsatte jag med middagen och han gick in och duschade. När han var klar så gav jag honom hans paket som jag gömt och när vi sedan satte oss för att äta så öppnade vi dom. Jag fick min efterlängtade ansiktstvätt som varit slut i några dagar och Tonny fick en underbar parfym från mig.
Sedan somnade vi gott i sängen och jag bara kände hur kär jag är i den där tokern, helt otroligt är det. Jag är fortfarande i chock efter han kom hem med rosorna. Saken är den att, som jag sa igår, Tonny är en vardagsromantiker (utan att han vet om det tror jag) och visar mig kärlek hela tiden, i både stora och små gester, och därav har han aldrig "behövt" köpa blommor till mig för att visa mig den kärleken. Jag är också den som uppskattar denna vardagsromantik och kärlek så mycket mer än blommor och choklad, då jag anser att det kan vara en gest utav "räddning" och "förlåt för att jag inte visar dig kärlek hela tiden" (nu kanske jag låter lite hård, det finns ju självklart dom som ger både och, men jag menar mer att jag är den som värdesätter vardagskärleken mer), MEN, detta betyder ju inte att jag inte älskar de blommor jag får. Och hela gesten av Tonny att han verkligen lyssnade på mina ord om vad den 14 februari betyder för mig och att han tog det på allvar betyder så oerhört mycket för mig, så jag visste knappt vilken fot jag skulle stå på igår och knappt fortfarande.
Men, nu måste jag försöka spräcka den chockbubblan jag är i och börja plugga. Har en hel del att ta igen sedan Stockholmsvisiten :) Hade ni en bra alla hjärtans dag? Stor kram på er! ♥
Påfyllning på Tradera
påfyllning
Nu har jag lagt upp än lite mer på Tradera och denna gång är det riktiga godbitar om ni frågar mig. Jag skulle vilja behålla allting egentligen men om man inte kan ha det så känns det bara onödigt att det hänger i garderoben. Hoppas ni hittar något ni gillar. HÄR hittar ni alla annonser. Nu ska jag nog snöra på mig gåskorna och gå en liten runda i solen som hittat hit till kära Skåne. Kram på er ♥
Alla <3-ans dag-tankar
Glad alla hjärtans dag till alla fina vänner där ute! Är så glad att jag har er och är så otroligt tacksam för alla fina ord jag får av er läsare här titt som tätt, vissa som jag känner väl och andra som jag känner genom orden här på bloggen. Är så glad för att ni tittar in här varje dag, så en stor kram till er ♥
Min valentine är på jobbet och kommer hem vid kvart över sex ungefär så då börjar vi vårt firande. När jag tog upp denna dag med Tonny för några veckor sedan så fick jag ett väldigt mysigt bemötande. Han berättade att han aldrig firat dagen innan, att den inte varit något speciell alls utan mer en fjantig dag (trots tidigare partners) och jag som är väldigt romantisk av mig blev både glad och lite småfundersam när han sa det. Glad för att han då inte känt likadant för någon annan innan som han gör för mig (därav inget firande kanske?) och jag blev inte heller så förvånad över att han inte firat det innan (med tanke på att han har berättat för mig hur hans tidigare förhållanden varit) men jag blev också som sagt lite småfundersam. Jag tycker väldigt mycket om denna dag, men jag har också lite tudelade känslor kring den. Jag är dock en sådan som tyckt om den även om jag varit singel, då jag anser att det inte handlar om att enbart ge kärlek till en eventuell partner, utan till alla man håller av runt omkring. Jag blev småfundersam just för jag blev orolig att Tonny ville att dagen skulle gå obemärkt förbi, men när jag sa att jag tycker om den dagen väldigt mycket så sa han: "Men varje dag är alla hjärtans dag med dig" och jag lovar er att han lever upp till dom orden. Tonny visar mig kärlek varje dag, han är alltid på bra humör, alltid skojfrisk och får mig alltid att må bra och skratta. Om han märker att jag är på dåligt humör, mår dåligt eller är ledsen så gör han alltid allt i sin makt för att få mig på bättre humör. Jag har aldrig känt så här innan, men just idag så är jag så otroligt pirrig inför kvällen men ändå så himla lugn. Vi ska inte göra någonting annorlunda, förutom att vi kommer ge en liten present till varandra, annars kommer vi äta middag framför tvn (OS eller serie) och bara njuta av varandras sällskap, som vi alltid gör, oavsett om det är måndag, fredag eller alla hjärtans dag ♥ Som jag älskar mitt liv med min blivande man.
zombie-mode
Jag är så otroligt sliten. Känns pyttelitebättre efter en dusch men oj oj oj som kroppen värker och tröttheten bara skriker efter sömn och vila. Bokstavligen däckade kvart över åtta i soffan igårkväll och om jag hade velat hade jag nog kunnat göra det ett bra tag innan dess.
Hemresan gick bra igår, smidigt som alltid med tåg men varken jag eller Tonny mår särskilt bra under tiden, men det är ju det smidigaste sättet iallafall. När vi kom hem vilade vi en stund sen gick vi på en promenad och handlade lite middag och gick även förbi mitt blivande gym, för att reka lite. På kvällen gjorde vi en riktig hockey-middag, stekt (fin)korv med pommes och sallad, så bra dom spelade igår! Så roligt att se.
Men nu ska jag gå och lägga mig i soffan och dricka kaffet som förhoppningsvis runnit ner nu. Sen blir det middag hos efterlängtade Siv och Tommy, hoppas de inte har något emot att få en zombie på besök ;) Kram på er ♥
klänningsprovning, mammagos och shopping
bilder från helgen - min älskade familj
God morgon på er! Hur mår ni alla? Här är det bara fint, är så glad och lycklig och fylld med kärlek men vi är också riktigt trötta :) Men det är det så värt! Gårdagen var så himla mysig. Jag och Bobbo började med morgonpromenad (som jag dock fick småpanik under för jag har så svårt att gå bland alla bilar och människor nu) och när vi kom hem så hade mamma dukat fram till mysfrukost, så himla gosigt. Sen åkte vi som sagt och tränade och eftermiddagen bestod av brudklänningsprovning och sedan shopping i centrum. Fick med mig ett träningslinne och en ny sport-bh, är så himla nöjd! Ska visa er sen. Beställde även ett par thermal-tights från Nike när vi kom hem. Vi köpte med oss wok och sushi efter shoppingen. Det är faktiskt det enda jag saknar hemma, ett sushiställe. Det finns hur många pizzerior och thai-ställen men inge sushi förutom på den monogliska lunchbuffén, så igår krängde jag sushi vill jag lova. Så otroligt gott!
Nu ska vi ta det lugnt innan vi går över till farmor på fika och mys. I kväll ska jag ha tjejmys med älskade Tessi och Frida, som jag längtar efter dom! Kram på er ♥
yollibox och Stockholm
Vi provade Yollibox för första gången igår, så himla gott!
Hej på er! Nu är vi i Stockholm och gårdagen var jättemysig men trång. Vi satt fem vuxna i en bil och ja, jag kände mig som en inlagd gurka efteråt. Det gick jättebra och så smidigt. När vi kom fram åkte vi och hämtade Rocky hos mammas kompis som varit hundvakt och sen åt vi middag och tog det lugnt i soffan innan vi kraschlandade i sängen. Jag är verkligen så mör, det är dock vi alla men oj vad min kropp värker. Nu ska vi snart iväg och träna lite på ett nytt gym som mamma, pappa och Johan börjat träna på. Ska bli jätteskoj och jag är jättetaggad. I eftermiddag ska jag och mamma iväg till vår släkting som ska hjälpa oss med brudklänningen, så det känns ju bra att vara nytränad då också ;) Bara en mysdag idag och det behövs verkligen, för oj så slitna vi är.
Vi hörs lite mer senare vänner. Jag bloggar genom min gamla dator och den är så otroligt seg så jag blir tokig, men det ska nog gå bra ändå. Kram på er ♥
bröllopsplanerna är i fullgång
från igår ♥
Hej mina godingar! Förlåt för utebliven bloggning igår, jag hade fullt upp hela dagen. På förmiddagen pluggade jag så gott jag kunde och sedan åkte vi iväg på några ärenden innan vi åkte till Siv och Tommy för att förbereda fikat till mamma, pappa och Johan skulle komma. Wiie så glad jag är över att dom är här nu. Vi hade en jättemysig dag igår, vi var förbi lokalen där vi ska ha bröllopsfesten och det känns så himla bra där. Idag ska vi till och med få bli insläppta i kyrkan då hon som vi träffade igår i lokalen är gift med kyrkovaktmästaren :) Perfekt! Efter det åker vi till Helsingborg för killarna ska prova frack och sedan blir det middag och bowling. Så underbart är det att dom är här, helt obeskrivligt. Vi hörs mer sen mina älsklingar, nu ska jag duscha och göra mig i ordning, sen blir det hotellfrukost ♥
Lägesrapport och massa kärlek till er
från igår, innan läkarbesöket
Hej mina kära vänner. Jag vill bara stoppa in här snabbt då jag har tonvis med skola att göra och snart kommer även mina kära svärföräldrar förbi.
Jag vill bara säga att läkarbesöket igår gick jättebra och trots att hon sa att allting såg jättefint ut så kändes det väldigt bra. Nästa steg är att ta ett ordentligt tag om en husläkare här i byn och rabbla upp alla mina problem som jag vill ha hjälp med nu. Men det får bli om några veckor. Just nu är jag rätt så uttömd på energi och mitt huvud är bara totalbombat med saker och ändå känns det helt blankt. Gårdagen var faktiskt väldigt, väldigt mysig och jag tror att umgänget gjorde hela dagen och själva besöket till så mycket mer än ett jobbigt läkarbesök. Jag hade nämligen mina älskade svärföräldrar med mig, jag vet faktiskt inte vad jag hade gjort utan dom ♥ Vi åt lunch innan tillsammans och jag fick även ge en present från mig och Tonny till Tommy som fyllde hela 63 år igår! och kära Siv följde med mig till väntrummet. Jag bara kände lättnaden när jag tänkte på vilken tur jag har som hade dom med mig och som ville hjälpa mig, för tänk om jag hade behövt sitta på två olika bussar till sjukhuset, till ett ställe där jag aldrig varit förut + gått på ett läkarbesök som jag mått dåligt inför och sedan ta sig hem sen igen. Istället så åkte vi sedan till Ängelholms lilla shoppingställe och gick inom några roliga affärer och jag kom hem med en hel del, så dagen blev otroligt mysigt och positiv, istället för det jag hade gått och oroat mig inför. När jag kom hem så satte jag mig direkt med inbjudningarna igen och jag lyckades slutföra dom nu på förmiddagen, då jag även sprang upp och ner till tvättstugan, så allting går i hundraåttio känner jag. Men imorgon kommer min älskade familj hit och det finns ingenting som gör mig så glad som tanken på hur de närmsta 5-6 dagarna kommer vara.
Sist men absolut inte minst vill jag bara tacka alla som visat sitt stöd till mig inför läkarbesöket, både här på bloggen, på facebook och på instagram. Det betyder så oerhört mycket för mig och jag önskar jag kunde ge er alla en bamsekram. Om jag inte svarat er som skickat så kommer jag göra det, jag måste bara få samla mig lite först och andas lite så jag inte brakar ♥
att vara orolig inför ett läkarbesök
Fotograf: Beatrice Bolmgren
Idag är en sådan dag då jag är väldigt glad att jag har Tonny och mamma. Jag mår inte speciellt bra då jag är nervös inför mitt läkarbesök på onsdag. Mamma är den som stöttar mig och pratar igenom det hela väldigt mycket, vilket känns så himla skönt och Bobbo är den som finns där och försöker få mig på bättre humör. Just nu mår jag lite bättre, men igår och idag på morgonen har jag mått riktigt dåligt och bara varit nära till gråt hela tiden. Det är egentligen ingen stor grej mitt läkarbesök, men för mig är det så mycket mer än så. Jag har en historia med oförstående, otrevliga och rent ut sagt elaka läkare och det har gjort att jag vägrar gå till doktorn om jag inte absolut måste. Det är kanske trångsynt och jag vet att man inte ska ta ut någonting i förskott, jag tror säkert doktorn jag ska till är jätteduktig och trevlig, men jag kan ändå inte undgå att vara orolig. För mig är det värsta som kan hända att hon säger att det inte är någonting fel, utan att allting ser bra ut, för då är jag tillbaka på ruta ett igen, som alla andra gånger när jag jagade efter svar på mitt konstanta dåliga mående i två års tid innan jag fick min diagnos. Jag kan inte räkna upp alla läkare, specialister, sjukhus och olika avdelningar jag har varit på, allt från öra-näsa-hals till neurologer, för att få svar på mina smärtor och jag är fortfarande utmattad efter det. Utmattad, trött och mätt på läkare i allmänhet. Men, nu måste jag få svar på mitt mående och jag får se, beroende på hur det går, om jag berättar allt för er här sen. Dessa två dagar när Bobbo är ledig kommer gå till förberedelser inför besöket (skriva en lång lapp om allt jag vill ta upp), få så mycket energi från Bobbo som möjligt och förbereda inför den efterlängtade helgen då min kära familj kommer ner. Så jag får se hur mycket jag har övers till bloggen, men jag hoppas ni förstår. Kram på er så länge ♥
morgontankar och bröllopsinbjudningar
God morgon mina små godingar! Igår blev tydligen min dator-detoxdag, därav inget inlägg. Jag hade ändå fullt upp och började morgonen med promenad och sedan lite träning och sedan frukost framför nyhetsmorgon. Jag provade på att färga ögonbrynen, vilket inte gick så jättebra så ska försöka ge mig på det idag igen.
Annars så hade jag en riktig bröllopsdag igår. Jag satt och tittade på min älskade ring som jag äntligen fått tillbaka igen, det finns så mycket kärlek i den ringen och det finns mycket att berätta om våra ringar men jag vet inte än om jag vill dela med mig utav det då det är rätt så privat. Det är en grej som jag märkt sen jag träffade Tonny och med vår kärlek, att jag inte vill dela med mig av allt just för det är så mycket känslor bakom det. Jag vet inte varför jag blivit så men det känns ändå bra på ett sätt för jag märker sådan skillnad på mig själv och hur jag är. På eftermiddagen så satte jag mig med våra inbjudningar och påbörjade dom. Jag tände ett doftljus och lyssnade på musik och pysslade och jag kom på mig själv flera gånger med att ha tårar i ögonen. Jag kan inte förstå den kärlek vi har för varandra, det är helt ofattbart och obeskrivligt. Och jag delar bara med mig av kanske en tiondel av allt fint som Tonny gör för mig och som vi gör tillsammans. Han är verkligen min bästa vän och mitt livskärlek. Han har alltid svar på mina tankar och funderingar och finns alltid där när jag behöver. Det finns ingen finare.
Nu ska jag gå ut och gå, på helgerna får jag inte gå ut för ens klockan sju för Tonny. Om han hade fått bestämma helt så hade jag inte fått gå ut för ens ännu senare, men det blev en kompromiss och klockan sju blev det :) Så nu ska jag ut, sen blir det lite styrka och sen dusch och nyhetsmorgonmys innan bröllopsinbjudningspyssel. Vi hörs sen ♥
