emmasfibromyalgi.blogg.se

Läkarbesöket i morse gick som sagt bra. Min husläkare har jag haft sedan jag var nyfödd och känner mig och min historia och det bidrar ju till en trygghet som är väldigt viktig när man har viktiga (viktigare än en förkylning ex) saker att ta upp och kanske saker som man skulle tvekat att ta upp med någon annan "anonym" läkare. Han är väldigt mån om mig och min familj och alltid varit och så även idag. Han sa att han i princip inte kan göra så mycket åt min smärta, vilket är förståeligt. Jag beskrev för honom att jag har kraftig smärta i knän, armbågar, nacke och axelpartiet och att mina knän värker konstant. Jag misstänkte någon form av annan reumatisksjukdom (då vi har både reumatism och artros i släkten) men detta kunde han dementera snabbt, han sa att det är klassiska fibroställen att ha smärta på. Han sa att det han kan göra är att skriva ut smärtstillande och att han kan vara behjälplig med sjukskrivningar, skickande av remisser osv men att han inte kan vara behjälplig av någon proffessionellhjälp. Tyvärr måste jag söka efter detta själv och jag såg besvikelsen i hans ögon när han berättade att fibropatienter inte tas emot bra på reumatologavdelningar osv. Jag har ju fått nej från smärtkliniken på Danderydsjukhus en gång och ja, det är ju i princip det jag skulle behöva men de tar inte emot alla fibropatienter som de får remisser från. Han sa att han såg på mig att detta tär på mig, vilket det verkligen gör. Jag tog även upp andra saker som jag inte vill skriva om här än men jag ska iallafall iväg på ett annat möte på torsdag som jag "ser fram emot" om man kan säga så. Men ja, i det stora hela är jag nöjd eftersom jag ändå fick svar på mina frågor och funderingar och jag känner mig lättad i och med mötet som nu är bokat och att jag fick lätta mitt hjärta. På ett sätt är det ju jätteskönt att det inte är någonting reumatiskt men samtidigt känns det jobbigt då eftersom det betyder att min fibro är fruktansvärt stark i dessa delar av kroppen som man använder hela tiden, men det är ju så det är att leva med fibro och det är bara att acceptera och verkligen njuta av de dagar som man har mindre ont och göra saker som man mår bra utav och bara njuta.