Som en blixt från klar himmel

Jag hamnade i soffan istället när jag kom hem och känner att jag kommer få sitta här tills middagen är klar. Det är tur att jag har världens bästa sambo som accepterar mig för den jag är och att när min smärta är som värst så är han alltid positiv till att jag ska vila och jag har aldrig hört en suck eller klagande över att jag har ont och inte kan hjälpa till. Nu när jag kom hem var jag inställd på att baka men från ingenstans kom smärtan och nu värker hela kroppen. Tur då att jag fick två tidningar hem som jag kan läsa och tvinga tankarna till någonting annat än att jag har ont.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0