emmasfibromyalgi.blogg.se

 

Godmorgon måndag och godmorgon stressdag. Det som står på postitlappen är alltså det jag ska göra idag. Försöker hålla god min och tänka positivt, för jag vet att det hjälper, men det är inte jättelätt vill jag lova. Framförallt inte när kroppen skriker och tröttheten hägrar i ögonen på mig. Men, jag har gjort de små boxarna på sidorna för att kunna bocka av när jag är klar med uppgifterna, det gör ju allting så mycket roligare och man känner sig lite extra bra när man får bocka av en efter en. Det är iallafall en motivation för mig. 

 

Annars så har jag riktigt ont i knäna idag. Blir verkligen tokig på dessa väderomslag! Varför kan det inte hålla sig på det ena eller det andra hållet? Jag verkligen känner hur frosten satt sig i mina knän denna morgon, hemskt är det. Men, det finns väl ingenting jag kan göra åt det. Igår hade jag också en rätt härlig dag. Jag har nämligen, sedan jag var väldigt liten (sen jag gick i lågstadiet) haft problem med min nacke. Vi hade alltid så dåliga bänkkonstellationer i klassrummet så man fick sitta snett och vi satt nästan aldrig rakt fram mot tavlan. Detta har gjort att jag haft problem med nacken sedan dess och när jag går för länge utan att bli justerad av naprapat så får jag ganska stora problem, detta har jag fått nu. Igår när jag satt och pluggade så kände jag hur jag började må illa, vilket jag inte kunde koppla till någonting annat och det var verkligen sådant illamående så jag trodde jag skulle behöva springa till toaletten. Det slutade med att jag fick lägga mig i soffan med nacken på armstödet för att få stöd av någonting och sedan låg jag där och blundande och illamåendet försvann efter ett tag. När vi kom hem från Siv och Tommy så tog jag vetekudden på nacken och då kändes det lite bättre, men usch vad ont jag har. Jag känner verkligen hur kotorna sitter fel. Det har inte blivit att jag gått till någon naprapat sedan jag flyttade hit, dels för att jag inte tänkt på det (minnet) och dels för att jag inte hittat någon självklar här nere, sedan är jag väldigt kräsen när det kommer till naprapat för jag hade världens bästa när jag bodde uppe i Stockholm. Men, det känns ändå rätt bra för Tonny har en kompis på gymmet som är massör (han vet inte om hon är någonting mer, typ kiropraktor eller så) så han skulle prata med henne när han träffar henne nästa gång. Då får jag iallafall massage för knutorna i mina axlar är inte att leka med heller. Jag vet ju vad det beror på och det är ju hur jag sitter här framför datorn och när jag pluggar, men hur fasen ska man kunna ändra på det? Jag sitter ju här vareviga dag och det blir ju inte så att man sitter spikrak i ryggen och läser i böckerna? Jaja, jag har vetekudden på nu så får vi se hur länge jag kan sitta här. Jag måste ju klara av det för allt plugg jag har idag gör att jag måste sitta framför datorn och skriva. 

 

Så där ja, nu har jag fått klaga lite också. Vi hörs senare mina vänner ♥