emmasfibromyalgi.blogg.se

 

Känner att jag kan andas ut lite mer nu när jag berättat här om allting och nu kommer bloggen att gå tillbaka till det normala igen, kan säga att  det är svårt att verka normal och skriva som om ingenting hänt när det i själva verket hänt någonting som ändrar hela ens värld. I alla fall, de gånger jag åkt med tåg fram och tillbaka så har jag alltid varit så mån om att åka i samma riktning som tåget, alltså framåt, med tanke på illamående etc. (tar dock alltid en åksjuketablett innan för att vara på säkra sidan). Men igår när jag klev på och satte mig på min plats så insåg jag: "Men herregud jag sitter ju i fel riktning!", jag fick lite små panik men tänkte ändå att jag klarar att åka felvänt på lokalbanan så då borde det väl funka på x2000 med. Och vet ni vad? Det gick till och med bättre än när jag sitter "rättvänt". Nu har jag alltså fibron och tröttheten i tankarna. Jag märkte att jag inte blev lika trött i huvudet när jag åkte igår, och började då fundera hur det kom sig, men då kom jag på det här: När man sitter i rätt riktning så får man ju allt utanför emot sig och ögonen åker "fram och tillbaka", men när man sitter felvänt så får man ju allting "efter sig" och det blir inte lika stark påfrestning för ögonen att hänga med. Förstår ni hur jag tänker? Det kanske är helt knas men det funkade för mig och jag är väldigt glad över att jag klarade att åka i fel riktning, jag klarade till och med att läsa bok, vilket aldrig fungerat för mig tidigare. Det här har verkligen underlättat för framtida tågbokningar för jag kan säga så här, att boka plats på SJs tåg är inte det roligaste man kan göra, prova själva så får ni se ;)