vecka 15 (14+3)

Vecka 15 (14+3)
 
Så här står det om vecka 15 (14+0 - 14+6) på gravid.se:
"Ditt förstorade hjärta har nu en 20 % högre kapacitet, allt för att klara syretillförseln till dig och barnet. Runt vecka 15 kan man utföra fostervattensprov för att upptäcka eventuella kromosomrubbningar, som Downs syndrom. 

Ditt barn är 104-114mm långt mellan huvud och stjärt och väger omkring 50g. Barnets revben, blodkärl och näthinnor syns tydligt genom den lövtunna huden. Huden börjar täckas av lanugohår, mycket fina hårstrån som hjälper barnet att reglera kroppstemperaturen. Kroppsbehåringen följer mönstret på huden och bildar former som ser ut som fingeravtryck över hela kroppen. 

Hörseln fortsätter att utvecklas och i mellanörat börjar ett antal mycket små ben att hårdna. Eftersom hjärnans hörselcentrum inte har bildats än, är barnet inte medvetet om alla ljud. Fostervattnet som finns runt barnet leder dock ljud, så med tiden kommer barnet att börja uppfatta din röst och dina hjärtslag. Både huvudhår och ögonbryn blir grövre hos barnet. Har barnet anlag för mörkt hår börjar pigmentcellerna i hårsäckarna producera svart pigment. Fostrets längd mäts vanligen inklusive ben från vecka 15 av din barnmorska."
 
Det är alltid lika intressant att läsa om den nuvarande veckan. Dock kan jag ju avslöja att jag redan läst alla veckor fram till bröllopet, men man kommer ju inte ihåg allt. Det gör ju dock mer så att man bara vill att tiden ska gå. Just nu har jag en stor och väldigt formad och rätt hård mage när jag står upp och slappnar av helt, men när jag ligger ner så ser man inte så stor skillnad, dock känner man ju att den är lite hårdare än vad den varit innan. Det är väl det som gör mig mest stressad nu, för att vara helt ärlig och nojjig, att det inte syns något när jag ligger ner. Men jag vet ju innerst inne att det inte är så konstigt. Imorse hade jag växtvärk igen (när jag skriver det nu så menar jag ju växtvärk i livmodern, den är precis likadan som mensvärk), så det är ju positivt. Jag skulle kunna ta växtvärk konstant nu, bara för att känna vad som händer. Det sa vår barnmorska när vi var där andra gången, på inskrivningen, att det händer så obeskrivligt mycket inom mig och i min kropp som man inte har en aning om, och då tänker man på alla symptom man har, men ändå så händer det såå mycket mer. Det som jag har tyckt varit mest obehagligt under de senaste veckorna är nu när hjärtat har växt och skapat sig mer kapacitet, det har varit väldigt obehagligt då det känns som hjärtklappning, vilket jag kopplar samman till ångest. Men man får försöka andas sig igenom det och lägga sig och vila. Det är ju normalt och det hör till, för tänk, nu har mitt hjärta 20% större kapacitet än innan, rätt häftigt och väldigt läskigt att tänka på. Sedan är jag mycket bombis på att vår lill-buse kommer ha en svart kaluffs när h*n föds. Både jag och Tonny var svarthåriga när vi föddes, sedan blev vi båda blonda och sedan ljus/mellanbruna. Båda har blåa stora ögon och typ samma form på huvudet... Åh, som jag längtar efter att få se vår bebis ♥
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0