Det här att vända på dygnet - dumt eller v.b.f?

min älskade Ponk
 
Vi har börjat med en ny grej denna vecka. Vi stannar uppe så länge så mina ögon står i kors och humöret är på den irriteradenivån och vi sover så länge så det har hunnit bli ljust och livet här i byn är igång. Varför? Jo, Tonny ska nämligen jobba natt denna helgen så han måste vänja in sig i det. Och då undrar ni varför jag stannar uppe när jag ändå är så trött? Jo, antingen för att jag är född i farstun (aka dum i huvudet) eller för att jag är världens bästa flickvän som håller min väldigt trötta pojkvän sällskap? Jag hoppas på det senare men börjar fundera på om det är den första... Iallafall, idag sov vi till halv nio och har precis ätit frukost. Det känns så himla omvänt måste jag säga, då vi är vana vid att gå upp vid sex och äta frukost vid åtta. Men det går bra, men jag kan inte undgå att känna att dagen bara sprungit iväg, hur klarar ni det ni som sover så här länge varje dag? Jaja, man är ju van vid olika ;) 
 
Idag ska vi iväg sen när Tonny tränat och vi gjort oss i ordning, vi har inte besämt vart vi ska eller vad vi ska hitte på, men det kommer bli mysigt iallafall. Det är så mysigt att bara åka bil med min prins. För övrigt så har jag sååån stor längtan till att gosa med Ponken. Vi gick förbi en sådan fin schäfer imorse och den tittade på mig med sina fina bruna ögon och jag ville bara gosa. Nästa fredag är det freeeedagsmys med Ponken som gäller ♥
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0