emmasfibromyalgi.blogg.se

 

Idag är en sådan dag då jag är väldigt glad att jag har Tonny och mamma. Jag mår inte speciellt bra då jag är nervös inför mitt läkarbesök på onsdag. Mamma är den som stöttar mig och pratar igenom det hela väldigt mycket, vilket känns så himla skönt och Bobbo är den som finns där och försöker få mig på bättre humör. Just nu mår jag lite bättre, men igår och idag på morgonen har jag mått riktigt dåligt och bara varit nära till gråt hela tiden. Det är egentligen ingen stor grej mitt läkarbesök, men för mig är det så mycket mer än så. Jag har en historia med oförstående, otrevliga och rent ut sagt elaka läkare och det har gjort att jag vägrar gå till doktorn om jag inte absolut måste. Det är kanske trångsynt och jag vet att man inte ska ta ut någonting i förskott, jag tror säkert doktorn jag ska till är jätteduktig och trevlig, men jag kan ändå inte undgå att vara orolig. För mig är det värsta som kan hända att hon säger att det inte är någonting fel, utan att allting ser bra ut, för då är jag tillbaka på ruta ett igen, som alla andra gånger när jag jagade efter svar på mitt konstanta dåliga mående i två års tid innan jag fick min diagnos. Jag kan inte räkna upp alla läkare, specialister, sjukhus och olika avdelningar jag har varit på, allt från öra-näsa-hals till neurologer, för att få svar på mina smärtor och jag är fortfarande utmattad efter det. Utmattad, trött och mätt på läkare i allmänhet. Men, nu måste jag få svar på mitt mående och jag får se, beroende på hur det går, om jag berättar allt för er här sen. Dessa två dagar när Bobbo är ledig kommer gå till förberedelser inför besöket (skriva en lång lapp om allt jag vill ta upp), få så mycket energi från Bobbo som möjligt och förbereda inför den efterlängtade helgen då min kära familj kommer ner. Så jag får se hur mycket jag har övers till bloggen, men jag hoppas ni förstår. Kram på er så länge ♥