en kvällspromenad i Klippan och teknikvetarn'
från vår kvällspromenad igår
Ser ni så koncentrerad min godbit ser ut att vara? Han är i fullgång med att lära sig sin nya mobil. Någonting jag verkligen tokgillar med Tonny är hans tekniska sida, hur mycket han kan och vet om datorer och mobiler, i stort sett all teknik, till och med sådant han själv inte använder värst mycket. Jag brukar säga att det som Tonny inte vet är inte värt att veta inom sådant. Det var han som beställde min nya dator, alltså designade den så den skulle passa mig perfekt, jag är mycket tacksam för det kan jag säga. Nu ska jag gå och koka kaffe och sedan fortsätta plugga, har redan plögt igenom 20 sidor litteratur, så skönt!
en bildserie helt enkelt
Alltså. Jag var bara tvungen att bjuda på denna bildserie från min födelsedag. Jag sitter alltså och öppnar ett utav Bobbos paket och fråga mig inte varför, men jag bara brister ut i asgarv, som ni rätt tydligt ser. Det roligaste är nästan Bobbos miner, han fattar verkligen ingenting ♥
P.s Ber om ursäkt över den väldigt.. otillfixade looken ;) D.S
Varför? Jo för att man älskar dessa personer
Essän är klar sedan några timmar tillbaka och jag har andats ut med en kopp te och lite kanelbullar. Så skönt att ha det klart men jag är inte nöjd än. Om en timme kommer karln hem och inte för ens då är jag helnöjd. Igår fick han åka ut på larm bara en halvtimme innan han slutade vilket gjorde att han inte kom hem för ens vid sju, det gillades inte. Varför? Jo, för jag gillar inte när han är ute och far. Varför? Jo för han är det finaste jag har och är orolig varje sekund han inte är precis vid mig. Varför? Jo sörrni, det blir så när man är oroligtlagd och älskar någon. Ni skulle bara veta hur orolig jag är när mamma och pappa är "ute och far" nu när jag inte är fem minuter från dom. Jag var i och för sig obotligt orolig när jag bodde hemma också, men jag menar, den där obotliga oroligheten har blivit någonting utöver obotligt nu. Det är inte lätt men det betyder väl som sagt att man älskar personerna över allt annat. Efter Tonny gymmat ikväll så ska vi äta en bit mat och kolla film eller serie, vet inte om jag vågar se The walking dead nu så här på kvällskvisten, det gick ju inte så bra i natt om vi säger så. Imorgon får vi äntligen gå ut på vår morgonpromenad och äta frukost tillsammans, sen ska han iväg på utbildning över dagen men då jag väl se det som en ypperlig möjlighet att börja veckan med lite plugg... igen ;) ♥
När man mår som den där prinsessan man alltid drömt om att vara.
Ett utav det helt galet många äpplen i svärföräldrarnas äppelträd!
Sitter här och gråter utav lycka och kärlek. Tonny har fått mig att bli så blödig förstår ni. Ända sedan vi träffades första gången så har jag gråtit åt sådant jag ALDRIG gråtit åt förut. Förut så grät jag inte ens till de mest känslosammaste filmerna eller tv-dokumentärerna, inte ens till sådant som man "borde" gråta till. Mamma frågade mig till och med några gånger när vi tittade på helt hemska dokumentärer varför jag var så kall, en mycket befogad fråga måste jag säga. Jag började faktiskt själv undra vad jag var gjord av, som aldrig tog åt mig eller ens fick en tillstymmelse till tårar i ögonen. Jag har ju mina terorier om det, men tyvärr så skriker mitt huvud utav värk för tillfället så jag orkar inte riktigt skriva ut dom nu. Men, just nu så gråter jag glädjetårar för egentligen ingenting, men ändå så mycket. Mamma skickade en bild till mig på henne och pappa och jag bara brast ut i tårar, lyckan som fanns i bilden och tanken på min och Tonnys kärlek fick det bara att brista. Det låter säkert banalt och oerhört tråkigt för er att höra om det här och jag är säker på att 80 % av er bara tänker: "Som hon hittar på", men så är det verkligen inte. Jag hade aldrig skrivit så här mycket om det, om det inte var på riktigt. Det finns stunder i livet som man vill försköna, göra finare och bättre än vad det är, tro mig, jag har varit där. Men då väljer man istället att inte skriva om det, eller att bara skriva en del utav det. Inte låta det ta upp en hel blogg, som det ibland kan bli här.
Nu blev det hela ett rätt konstigt inlägg, när jag egentligen bara skulle skriva att jag har en förjävlig huvudvärk och att jag tänkte lägga mig på soffan och kolla Vänner istället för att plugga.
Men ni förstår, när man är så kär och lycklig att man till och med kan börja gråta glädjetårar för att man ligger i sin livskärleksfamn om kvällarna tittandes på en action-film, det är då man inser att det man har är den där drömmen som man målade upp om kvällarna som liten. När man ville vara den där rosa-kläddaprinsessan i tornet, ropandes ner på sin prins och släppandes ut sitt milslånga hårsvall och få den där kyssen då fyrverkerierna avfyras i bakgrunden. Ni vet, så där som min vardag ser ut. Jag behöver inte ens den rosaklänningen och det milslånga hårsvallet. Bara min prins och den där kyssen som får hela världen att stanna upp varje gång ♥
Att prata om allt, hela tiden.
Från svärföräldrarnas trädgård
Vi kom in från en kvällspromenad för en stund sedan. Vi gick och pratade som vanligt om livet. Det jag älskar med Tonny (bland annat) är att vi pratar om allt, hela tiden. Varje morgon när vi är ute och går så har vi nya samtalsämnen och vi diskuterar, delar åsikter, upplevelser och känslor. Det är så underbart och så svårt att förklara. Vi har våra rutiner men varje dag ger någonting nytt och trots att vi inte känt varandra så länge så känns det som att vi aldrig gjort någonting annat än att vara med varandra. Det är en sådan underbar känsla så jag tror inte ni förstår den lycka det ger mig. Någonting annat vi är riktigt bra på, det är att titta på film och serier. Just nu har vi fallit för "Sherlock" som gick på fyran för några år sedan, vi båda älskar den! Om ni har Netflix så finns första säsongen där. Hoppas ni har en trevlig onsdagkväll! ♥
morgonrutiner och handledssmärtor
redigerad bild, tagen i Skäralid
Och idag är det tisdag, vilket innebär att T är på jobbet men om bara nio timmar har vi tre hela dagar tillsammans. Ni anar inte hur lycklig det gör mig, finns inget bättre än våra lediga dagar tillsammans. Jag blir väckt varje morgon med ett "god morgon älskling" i örat och en puss, en arm som läggs omkring mig och drar in mig i hans famn, jag svarar med att krypa så långt in i famnen som jag bara kan och säger "god morgon hjärtat" och pussar på honom. Sen ligger vi där tills hans blir alldeles för rastlös (jag hade kunnat stanna där hela livet) och vi går upp, klär på oss våra gå-kläder, tar vår morgondricka och knyter på oss skorna och klär på oss allt som krävs för att inte frysa på promenaden, sen går vi ut, pratar om framtiden och allt mellan himmel och jord, kommer in efter en 8-9 km och gör frukost, äter den och tåflörtar med varandra under bordet. T blir alltid klar innan mig så han börjar plocka undan och diska undan frukosten och när vi är klara så går vi in och sätter oss framför datorerna. Efter någon timme går han iväg och tränar och jag gör mig i ordning... Ja, helt underbart är det.
Idag är det plugg som gäller. Igår så blev det inte mycket pluggande då jag mådde riktigt kasst, kylan börjar sätta sig i handlederna (precis som förra hösten) och jag tror det är dags att plocka fram mina handledsvärmare och handledsstöden. Vid tre-tiden ska jag möta upp svärföräldrarna en stund och sedan blir det hem och invänta prinsen sen är det myskväll som gäller.
Förresten så blev jag glattöverraskad när jag loggade in här på bloggen imorse! Så många ni är som hittat hit, så jag vill önska er välkomna och hoppas ni ska trivas. Ni får gärna skriva lite om er i kommentarsfältet ♥
att gå tillbaka och gråta tårar av både kärlek och saknad.
mys hos pappa
Lärde mig "strö-socker-tekniken" tidigt av mormor <3
Modet såg lite annorlunda ut på 90-talet...
En glad ettåring
En ledsen ettåring som vill blåsa ljuset?
Somna bakom ratten - Detta bådar inte gott inför det kommande körkortet...
En utav det väldigt få gångerna som jag var glad vid vinterpåklädning
alla samlade <3
Tittade precis igenom min låda med bilder jag har från när jag var liten och oj så många tårar som började rinna nerför kinderna, utav kärlek och saknad. Att sakna min mormor och farfar är någonting som smärtar mig oerhört. Framförallt nu när det har påbörjats ett nytt kapitel i mitt liv. Jag vet att mormor hade skrattat sig knäpp åt Tonnys alla tokigheter och farfar hade älskat hans val av yrke och ordningssamhet, hans ståtliga person och kärleken till hans "kicka". Jag är dock väldigt glad över att jag var så pass "mogen" redan när jag var liten, att jag lyssnade på allt klokt som de båda hade att säga till mig, att jag var så pass "närvarande" att jag sög åt mig all kärlek jag fick av de båda. Jag kommer fortfarande ihåg hur mormor instruerade mig hur man strödde sockret över kanelbulledegen när jag bara var några år och jag kommer fortfarande ihåg hur det kändes att bli uppburen i farfars knä och bli kittlad i sidorna av honom, att lära sig vid tidig ålder att man kunde hysa både stor kärlek och respekt för någon. Jag har gråtit så otaliga tårar av saknad och smärtan jag känner inom mig när jag tänker på att dom inte kommer få uppleva sådant som man ville att dom skulle få gör att smärtan gör ännu ondare, men lindringen är att jag vet att dom finns här ändå hos mig, inte minst på min rygg i form av min änglatatuering. Jag bär dom alltid med mig och minnena jag har med dom är ovärderliga. Och sådana här bilder är så otroligt underbara att titta på, att få försvinna en stund och känna deras närvaro igen ♥
Måndagsmorgontankar
morgonkaffet
Sitter här nu och sippar på morgonkaffet. Var tvungen att prova lite olika inställningar på kameran nu på morgonen. Efter helgens fotograferande så har jag fått sådan mersmak (och efter all inspiration man ser här och var) och jag vill bara bli bättre på mitt fotande. Att redigera är ju superkul, men man måste kunna få riktigt bra bilder också. Iallafall, nu är T på jobbet och jag ska plugga och planera lite olika saker, svara på mail och så vidare. Jag älskar att hösten är här (trots att det pratas om Brittsommar på vädret) och jag känner bara hur livet spirar. I somras hade jag så svårt att förstå att jag verkligen bodde här nere och tänkte att när hösten kommer så kommer jag förstå det ännu mer, en ny årstid och vardagen drar igång på riktigt. Och visst har jag förstått det och jag fullkomligen älskar att bo här nere. Det passar mig som handen i handsken och jag vill bara se mer och mer utav Skåne och bara börja framtiden och fortsätta livet med mitt livs kärlek. Det enda jag tänker så mycket på och som slår mig väldigt hårt ibland är ju saknaden av familjen och alla fina vänner uppe i Stockholm. Ibland får jag nästan skuldkänslor för att jag bara skriker ut min lycka som jag fått genom att flytta ner till min kärlek, men det är ju så det är och det gör ju inte att jag saknar alla kärlekar uppe i Täby mindre, snarare mer, för jag vill ju att alla ska få uppleva den lyckan jag känner. Allting passar mig så perfekt här och jag önskar verkligen alla den lyckan. Oj så sentimentalt och känslosamt det blev nu, men så kan det bli. Om några veckor så tar vi tåget upp till Stockholm och jag längtar så mycket, då ska jag bara njuta till fullo och insupa så mycket lycka och kärlek av min familj så jag står mig till nästa gång vi ses ♥
Skäralid på lördag och going down memorylane
Jag fick ett sms från min kära svärmor för några timmar sedan. Hon undrade om vi ville följa med till Skäralid på lördag! Självklart vill vi det och så mysigt det ska bli. Jag nämnde bara för T häromdagen att jag ville dit snart, jag tror jag och Siv har lite telepati sinsemellan, då detta inte är första gången någonting liknande detta händer. Så fort vi tackat jag så började jag tänka på första (och enda) gången vi var där. Det var första gången jag var här nere och dagen innan jag skulle åka hem. Jag var helt upp över öronen förälskad och när jag frågade om vi skulle ta en bild tillsammans och Bobbo sa "Självklart ska vi det" så blev jag så nervös och ja, ni ser hur resultatet.. Mina ögon är helt spiriga och bara.. Ja, "fokusera nu Emma så er första bild tillsammans blir jättebra" - ungefär så. Men, jag bjuder på den och allt slutade ju väldigt bra till slut. Väldigt, väldigt bra.
Nu kommer faktiskt prinsen snart hem och jag längtar som vanligt ihjäl mig. Igår hade vi kramkalas när han kom hem, vi turades om att krama ihjäl den andre i princip, det blev nästan som en dans faktiskt. Vi hörs imorgon igen, kram på er ♥
så mycket kärlek på en lördag
Vilket underbart väder det var igår! Man blev ju nästan religiös (som svärmor sa också). Jag hade en sådan otroligt mysig lördag. Jag färgade Sivs hår, vi åt mumsig lunch och sedan en riktigt mumsig äppelpaj med glass och kaffe till i lusthuset. Jag och Tommy kastade boll till vovvarna och jag fotade en hel del. Vi pratade om så mycket och ja, den här familjen är så otroligt fin, blir så rörd och varm varje gång jag är med dom ♥
På kvällen så myste jag och Tonny framför en ny serie vi börjat kolla på. Vi firade fyra månader igår och det känns så konstigt på ett sätt att det bara är fyra månader, det känns som så mycket längre när man tänker på hur väl vi känner varandra och hur vi är med varandra, den kärleken vi har till varandra. Jag blev så rörd igår när jag och Siv pratade för hon sa att det känns som att jag alltid varit med dom, ni anar inte hur varm och rörd jag blev då. Men det känns verkligen så, som att vi alltid har känt varandra. Och tänk så mycket tid vi har tillsammans, hela livet ♥
"Cause' you are golden"
Ett utav mina favoritband de senaste åren är Lady Antebellum, jag är ju en riktig sucker för ballader och country och detta är allt det i ett kan man säga. Denna är nya favoriten och med det önskar jag er en mysig fredagskväll. Själv ska jag tända alla ljus i lägenheten och göra det mysigt till Tonny kommer hem som jobbat i 12h. Kram på er ♥
Fortsättning på Kattviks-vistelsen.
Här kommer en liten fortsättning på vår lördagstripp till Kattvik. Så mysigt att titta på dessa bilder och verkligen se värmen, lyckan och kärleken som finns bland oss allihopa :)
Nu är T på jobbet, han jobbar idag och imorgon så ni kan ju gissa om jag längtar till onsdag då han är ledig? På mitt schema denna vecka står iallafall en massa plugg, har en uppsats som ska vara inne på söndag så det är bara att sätta igång. Imorgon ska jag äntligen till frissan för första gången här nere och jag längtar så efter att bli ompysslad och få bort den fina utväxten jag har nu (Så fort mitt hår växer!!). Det är så mycket underbart som är på gång och som händer just nu att jag bara går runt med ett stort leende på läpparna hela tiden. Kärlek är den bästa medicinen ♥
första delen utav den mysiga Kattviks-vistelsen.
Som ni ser på bilderna så hade vi en så fin och mysig dag igår. Vi började med att åka genom Båstad för att sedan ta Italienska vägen upp mot "Hasses lador" där de hade allt möjligt, vi kom därifrån med presenter till farmor som fyller år i november (ute i god tid). Sedan åkte vi till vattnet i Kattvik och fikade, åt mackor och köttbullar bland annat till vyn utav vattnet och horisonten, så otroligt vackert. När vi var mätta och glada igen så styrde vi kosan mot Kattviks äppelplockning, men det visar jag bilder från senare ♥
P.S På tisdag ska den fantastiska utväxten göras ve, om jag längtar? D.S
en fredag i kärlekens tecken.
Börjar denna fredag med att visa några underbara bilder från en utav min och älsklings utflykter i våras. Denna gång var vi på, för mig, en överraskningstrip runt om i Skåne. Det var en sådan fantastisk dag så jag kan inte sätta ord på det. Min prins hade planerat allt så fint och mysigt, åh blir så lycklig när jag tänker på det ♥ Här på bilderna är vi uppe på en utav Brösarps alla backar och vyn är ju helt gudomlig.
Idag väcktes jag av en goding som kröp tättintill mig och pussade mig på kinden och sa "god morgon älskling" vid 05.18, men det gjorde ingenting, för det finns inget bättre uppvaknande. Efter det låg jag på hans bröst och vi låg och pratade om framtiden, tänk att ligga och prata om framtiden med sin framtid, underbart.
Ja, nu blev det ett morgoninlägg i kärlekens tecken, men som ni förstår så är jag så lycklig, så där lycklig och en sån där lycka som jag aldrig trodde jag skulle få uppleva. Denna helg kommer vara så underbar, så underbar ♥
finbesök och bara lycklig
Torsdag, torsdag, torsdag! Jag fick finbesök igår, helt plötsligt plingade det på dörren och utanför stod min kära svärmor med en bullpåse i hand och frågade om hon fick komma in. Jag satte igång tevatten och vi hade en sådan mysig stund tillsammans ♥ Blev så glad! Denna familj är så vacker och fin på alla sätt och gör mig till den lyckligaste! En liten stund efter hon gått kom min älskling hem och vi hade en myskväll, som alla kvällar. Men, idag när han kommer hem och sedan varit på gymmet en sväng är det mumsmat och massa mys i soffan som gäller, det är ju Hela Sverige Bakar, bästa programmet! Och sen har vi tre mysdagar framför oss med massa roligt på schemat, som jag älskar livet ♥
att vara så lycklig så lycklig
Det är sådanahär morgnar man bara önskar att kameran platsade i jackfickan, för så underbart det hade varit att få det på bild med en riktigt bra kamera, dock tycker jag ändå att mobilen gör det rätt bra. Det var verkligen en dröm att vara ute och gå imorse, det var så där kallt men jag hade klätt på mig ordentligt så jag inte frös, jag blev härligt kylig om kinderna, dimman hade lagt sig så vacker i dalarna och spritt ut sig över vyn på det vackraste sätt och himlen visade de finaste rosa-lilatonerna. Det enda som saknades var mitt finaste sällskap. Det är typiskt för T har tyvärr aldrig varit med när morgnarna har varit som finast, hoppas vi lyckas pricka in en sådan tillsammans snart.
Så, jag har fått en jättefin start på dagen och de två dagarna som T varit ledig nu har varit de mysigaste på länge. Som tur är så har vi hela fre-sön tillsammans också och jag kan knappt vänta. Vi pratade om att kanske åka till Helsingborg en sväng, det hade varit väldigt mysigt. Nej, livet är bara ren lycka just nu. Nu ska jag dyka ner i mina böcker ♥
födelsedagssnack och prokrastinering
ytterligare en underbar molnbild
Sitter och har precis grattat min älskade pappa på födelsedagen! Det är ju sådana här dagar man längtar extra mycket hem och tänker hur mysigt det hade varit att få ge honom en stoor kram och delat på den där tårtan (även fast jag kanske hade tagit en bulle istället) och bara myst. Men! Då är det ju tur att det finns telefoner så man åtminstonde får säga grattis. Idag så låtsas jag även om att det inte finns någonting som heter plugg för jag känner att hjärnan ändå inte hade tagit en endaste gnutta, så istället ska jag iväg på födelsedagskalas för Ts kusin, T jobbar ju men det hindrar då inte mig! ♥
blå silvriga ögon och torsdagskväll
finns det någon finare?
Okej, jag är väl väldigt partisk i frågan (svärmor också) men jag menar, ögonen?
Nu har vi avnjutit en jättegod lunch/middag hos svärföräldrarna med en jättegod äppelmuffins till efterrätt. Nu ska vi bara njuta av kvällen tillsammans då T jobbar hela helgen. Men, jag har en del plugg att göra så det "passar väl bra", eller inte. Men iallafall, hoppas ni har en jättebra torsdag där ute så hörs vi senare ♥
en utomordentlig söndag
två bilder från idag
Vi har haft en jättemysig söndag. Vi började, självklart, med en morgonpromenad, idag blev det en rätt tidig sådan (var ute vid kl sex) och sedan en mysfrukost. Jag glömde skriva igår att jag fick ett par nya (eller begagnade som svärmor säger, men de var knappt använda) gåskor av kära kära svärmor. Det lustiga är att vi har samma storlek och hon hade den senaste modellen av de skorna som jag älskat, mina gamla, trogna men väldigt slitna Nikes. Ska ta en bild på dom senare, men så lycklig jag blev!! Mina fötter bara jublade när jag trädde på dom. Efter att Bobbo kommit hem från gymmet så mötte vi upp M&M för brunch på Harrys, så mumsigt var det och jag avslutade med chokladpudding, halleluja så gott det var! Nu på eftermiddagen har vi bara tagit det lugnt framför datorerna och Bobbo överraskade mig även med fruktsallad och tända ljus framför de sista avsnitten av "The Killing", min älskling ♥
plugg+fibro = panikångest.
jag och min Bobbis skickar söta grejer till varandra under dagarna.. ♥
Som jag behövde T idag på eftermiddagen. Fick ångest och panikkänsla när jag tittade hur mycket plugg jag har. Pluggar ju heltid fast två kurser. Jag vet att det finns dom som läser program på heltid + andra kurser vid sidan av och de är stressade, jag vet det. Men när man ska plugga och har fibron i huvudet (bokstavligen) så får man totala blackouter, en trötthet där alla ord börjar snurra efter bara en tjugo minuter och en obefintlig ork överlag. Men, jag har haft ett litet breakdown där jag kände att, "nej nu hoppar jag av ena", men sen mötte jag upp T efter jobbet och jag fick tänka på lite annat + få distans till det hela och inte fortsätta vara i "panikbubblan". Nu har jag räknat ut hur många sidor jag måste läsa per dag i varje kurs + skrivit upp allting i almanackan (Yey! Den damp ner i brevlådan idag!) och det känns lite lättare. Nu ska jag lämna plugget här vid datorn och gå och laga middag, sen är det myskväll deluxe som gäller.
